Att köpa en skogsfastighet som ägs av ett dödsbo är mycket liknande som att köpa från vilken som helst fastighetsägare. En förvaltare som befullmäktigats av dödsboet undertecknar köpebrevet på säljarens, d.v.s. dödsboets, vägnar. Förvaltaren är vanligtvis en av delägarna i dödsboet eller en boutredningsman/skiftesman utsedd av tingsrätten.
De viktigaste sakerna man ska ta hänsyn till när man köper en fastighet som hör till ett dödsbo gäller ansökan om lagfart och ansvarsfrågorna vid fastighetsaffären.
När en fastighet köps från ett dödsbo är det fråga om ett oskiftat dödsbo, vilket innebär att fastigheten sannolikt fortfarande ägs av den avlidna personen. Dödsboet kan ändå ha sökt förtydligande lagfart på fastigheten, vilket innebär att dödsboet officiellt är fastighetens säljare. Om en förtydligande lagfart inte har sökts ska köparen få vissa upp släktutredningen över den avlidne och andra nödvändiga dokument om delägarna i dödsboet för att få lagfart på sitt fång.
I en fastighetsaffär där säljaren är ett dödsbo fördelas det i jordabalken avsedda ansvaret för till exempel kvalitetsfel mellan delägarna i dödsboet. Skyldigheterna och felbestämmelserna som avses i jordabalken gäller även ett dödsbo, d.v.s. alla delägare i dödsboet. I en eventuell felsituation kan köparen begära till exempel hävning av köpet eller ett prisavdrag. I felsituationer är det även beaktansvärt att ingen av delägarna nödvändigtvis har besuttit fastigheten som säljs, och således kan till exempel underhåll och reparationer av byggnaderna på fastigheten ha underlåtits i många år före affären. Delägarna bär dock fortfarande ansvaret för uppgifterna om objektet och för att informera köparen om objektet på ett lämpligt sätt, och delägarna ansvarar för fel i objektet på samma sätt som andra säljare. Därför är bl.a. eventuella konditionsundersökningar av beboeliga byggnader och andra fördjupade uppgifter om objektet som en sakkunnig fastighetsförmedlare anskaffar speciellt viktiga när fastighetens säljare är ett dödsbo.
